Fredag den 13 Mars 2020
Idag är första gången som jag i mitt liv fått uppleva hur det är att i ett slag få sin rörelsefrihet kraftigt begränsad. En konstig och skrämmande känsla som jag tror endast kan jämföras med att drabbas av en allvarlig sjukdom eller som oskyldigt dömd bli satt i fängelse.
Jag bor sedan tio år i Madrid och idag har Spaniens regering beslutat att införa ett två veckor långt undantagstillstånd i hela landet med anledning av den skenande smittspridningen av Coronaviruset. På knappt en vecka hade antalet smittade ökat till över 4000 fall och drygt 100 personer hade avlidit var av flertalet just i Madrid. Sjukhusens akutmottagningar hade redan börjat bli överbelastade med Corona-fall och det fanns en stor oro för att antal smittade var betydligt fler.
Undantagstillståndet innebär att alla företag som bedriver verksamhet som inte är livsavgörande stängs vilket betydde det att allt utom sjukhus, apotek, livsmedelsaffärer, tobaksaffärer (!?) stängdes och samtliga invånare (47 millioner) förbjuds att gå ut. Det blev alltså endast tillåtet att gå ut för att köpa mat, tobak eller medicin. Inköpen ska dessutom var ”livsnödvändig karaktär” och genomföras i närmaste affär i förhållande till hemmet
Allt resande inom och utom landet stoppades likaså att besöka familj och vänner.
Stanna hemma var och är budskapet.
Redan i februari hade det börjat rapporteras i media om enstaka fall som smittats av Corona viruset i Spanien, och reportagen från Italien var oroväckande men inget som väckte någon större oro och livet rullade på som vanligt.
Men i månadsskiftet Februari-Mars började allt ändras väldigt snabbt. Tidningarnas första sidor upptogs av allt fler rapporter om sjuka som sökte vård med coronaliknande symtom och och det började rapporterades om personer som avlidit av viruset.
När sedan Italien gjorde sin nedstängning började det pratas allt mer om att Spanien skulle drabbas på samma sätt. Det här ledde fram till en hamstringsvåg av sällan skådat slag. Folk började i princip tömma affärerna på allt som gick att köpa i matväg. Hamstring av toapapper har det skrivits mycket om men här hamstrades allt. T.o.m med färskvaror med hållbarhet på några dagar och frukt, affärerna dammsögs på allt!
När jag och min fru skulle åka och veckohandla var det kilometervisa bilköer till matvaruaffärerna och när vi äntligen kom in i affären fanns inget att köpa och i köttdisken fanns endast två kaniner och ett paket fläsksvål kvar. Vi fick vända hem i princip tomhänta.
Kyldisken tisdag 10 mars i en av dom största matvaruaffärerna
På kvällen när vi kom hem var det extrasändningar på TV och regeringen medelade att alla skolor och universitet skulle stängas med omedelbar verkan för att minska smittspridningen.
Polisen sattes in att bevaka att undantagstillståndet följdes. Spanien har flera oberoende polisstyrkor; Guardia Civil, Policia National, Policia Local och Mossos som bara finns i Katalonien och upplevelsen är att alla är nitiska i att kontrollera att undantagstillståndet efterlevs. Finns massor av historier av förbannade människor som bötfälls för småsaker. Tex den äldre herre från Norge med lägenhet vid medelhavet som gick till närbutiken och köpte två burkar Coca-cola och en chipspåse och blev stoppad på vägen hem av polisen. Polisen bedömde hans inköp som icke livsnödvändigt och gav honom 600€ i böter. En familj från Madrid råkade vara på sitt sommarställe den helg som undantagstillståndet infördes blev stoppade av Guardia Civil när dom skulle åka och handla och bötfälldes med 1500€ för att dom befanns sig i en annan region än deras registrerade bostad.
Hur är det då att leva i Madrid med restriktioner som är mest att likna med en husarrest?
Märkligt nog anpassar man det dagliga livet och på något konstigt sett kommer man snabbt in i nya rutiner som tidigare känts helt overkliga.
Vi är fem personer i hushållet, tre tonåringar förutom jag och min fru. Som tur är har vi ganska gott om utrymme så att alla kan dra sig undan om man känner för det, och vi har en jättefin terass där vi kan få lite utekänsla. Men viktigast av allt, ett väl fungerande internet. Dom få gånger det har strulat kan närmast liknas med att brand larmet går. I och för sig ingen skillnad mot tidigare men än mer påtagligt i en situation som denna.
Utsikt från terassen
Trots alla begränsningar och svarta rubriker om smittade och avlidna så finns det också många positiva saker. Att leva så här ger mycket tid till eftertanke och reflektioner om vad som är viktigt i livet och att göra saker som man annars inte har tid med. Tex har bakning varit en stor ”hit” i vårt hushåll. Vi konstaterade härom dagen att vi på två månader gjort av med 7 kilo mjöl från att tidigare ha klarat oss ett helt år med en lite påse.
Också kontakten med familj och vänner har fungerat bra även om det måste ske via telefon och andra medier. Jag var tex med och firade en kompis födelsedag via nätet och vi var mer än 50 personer i Sverige och Spanien som var uppkopplade samtidigt. Det funkade hur bra som helst och han blev ordentligt firad.
Ett annat trevligt inslag har varit den uppskattning som visats till all vårdpersonal som gör ett fantasktisk jobb. Varje kväll klockan åtta sedan nedstängningen den 13e mars applåderas det från fönster och balkonger samtidigt som polisbilar cirkulerar med påslagna sirener och ropar uppmuntrande ord till alla som tack för att vi håller oss inne. Sången Restiré som nu också getts ut i en svensk version (vi håller ut) har nästan blivit som en nationalsång.
Det är nu i början på Juni
Antalet smittade och avlidna har minskat vilket gjort att restriktionerna har lättats. Små affärer upp till 400m2 har fått öppna och restauranger har fått öppnat sina uteserveringar dock med begränsad kapacitet. Man får också träffas i grupper upp till tio personer. Ansiktsmasker har delats ut gratis till alla medborgare och är obligatorisk att bära för alla över sex år. Alla butiker har någon som ser till att händerna spritas innan man går in och man är väldigt noga med att inte släppa in för många samtidigt vilket gör att det lätt uppstår köer på gatan utanför. I början var det lite svårt att se var köerna började och slutade eftersom alla verkligen håller avstånd. En kö på bara 10 personer blir lätt 50 meter lång.
Snabbköpet en vanlig dag kö utanför, handspritning, ansiktmask gummihandskar och plexiglas i kassan.
Motion utomhus som att promenera eller ta en löprunda får bara göras på begränsade tider morgon och kväll. Man får nu också röra sig fritt med bil inom kommungränsen. För resor utanför kommungränsen krävs specialtillstånd vilket kontolleras av polis vid alla utfarter.
På promenad i omgivningarna med nya ansiktsmasken
Det vi hoppas på nu är att restriktionerna ska lättas ytterligare, och om den positiva utvecklingen fortsätter som nu sägs från regeringen att man kommer att tillåta resor inom Spanien från och med midsommar.
Det är en speciell upplevelse som trots alla begränsningar har fört bra saker med sig också, lugnare tempo, mindre stress, renare luften, mindre trafik och tid för eftertanke.
Men om jag ska vara ärlig så måste jag nog hålla med mitt kusinbarn Andreas som kommenterade ett facebook inlägg jag gjorde när vi kunde gå ut någorlunda normalt efter drygt två månaders husarrest.
”No ha ji hadd ä bätter i Jansjö”