Julminnen

Berättelser och historier från när och fjärran


- Här kan du läsa om tänkvärda saker och händelser med

en rot på något sätt i i Jansjö



Vill du skicka in din egen berättelse och få den publicerad här, maila till jansjo@jansjo.net

Juletid

av

Anders Westin

 

       

          Det är lite kallt och galonsitsen på köksbänken känns styv mot mina händer. Mina smala ben darrar litet, yllestrumpor till trots, men värmen från vedspisen känns mot ansiktet. Där står mormor Anna och steker kornmjölsgröt på låg värme, för att det skall bli skåa på den. Lill-Alfred, min morfar, sitter på sin vanliga plats på den väggfasta bänken i hörnet och läser tidningen. Radion tutar ut någon slags schlager, som gör honom så irriterad att han lägger undan tidningen och slår av radion.


Det är ingen snö ute ännu och jag är oroligt spänd för när den första snön skall komma. Jag önskar den kommer före jul.

Morfar berättar historier om vittror och små grå hustomtar som lånar grejer och lägger tillbaks dem när man vänder ryggen till. Jag lyssnar spänt. Mest fascinerad är jag av historien om hustomten, för det är ju nära jul och två av adventsljusen är redan tända.

Så är den stekta gröten klar. När de andra tagit sitt, ställs stekpannan på bordet. Morfar gör en linje med skeden och säger det är din sida och det här är min sida. Mjölk, lingonsylt och stekt gröt, det är mumma!

Morfar berättar en historia om en far och son som sov i en loge på Knösen. Skrömta kom och drog pojken i håret när de låg och sov så att de måste gå därifrån. När morfar inte tittar tar jag en klick gröt till från hans sida och han låtsas som om han inte såg det.


En eftermiddag börjar det äntligen snöa. Stora flingor, som lapphandskar och vi barn springer runt och letar fram skidor och kälkar.


Så kommer till slut julen och morfars hus blir fullt med folk. Det är döttrar som kommit hem med sina karlar och barn. Allt är roligt och det finns alltid något att göra. Jag har snickrat lite olika saker. Träknivar, små gubbar och annat som har blivit inslagna i paket tillsammans med godis.

När mörkret kommer börjar JULKLAPPSKASTNINGEN. Vi smyger fram till granngårdarna och kastar in små julkappar och skriker GOD JUL! Sedan springer vi utav bara attan och de som är i huset försöker ta fast oss. Om de lyckas blir vi bjudna på godis, så det gäller att inte springa för fort.


Sedan är det julmiddag med massor av mat. Man äter så att man nästan spricker. Efter maten kommer tomten. En del av de minsta barnen blir rädda och börjar gråta. Alla får julklappar och golven fylls med glatt färgade julklappspapper.


Efter att storstöket är över går jag ut. Jag vill ha lite lugn. Det är bitande kallt och snön knarrar under mina laddor. Luften känns frisk och det är helt stjärnklart så att man kan se hela vintergatan. Dessutom är det norrsken, som man kan höra spraka och se färga himlen med förunderliga färger.


Det är en julafton som jag vill minnas länge.